mariamyrstener

Ja lördagen var mycket trevlig. Efter att jag slutat jobbet vid tre löpte jag iväg mot hyde park med lunchen i en påse med förhoppningen att G20-demonstrationerna inte skulle vara slut. Väl där blev jag glatt överraskad då jag såg att det sjukt mäktiga tåget, 1a maj i Umeå är en daggmask i jämförelse, bara just anlänt. Lördagens tåg var en mix av flera olika organisationer i london, allt från röda hammare och skäror till green party-folk, vilket innebar att det inte bara var stort utan också jätteuppstyrt. De hade riggat en stor scen med en gigantisk wide screen på grönytorna bortanför speakers corner och talarna var många. Allt detta trots ösregnet! (Övriga inbitna londoners var förståss mer förberedda än mig med paraplyn och stövlar.) Stämningen var på topp och aldrig har väl Gordon Brown och Labour fått mer skit. hohoho. På tal om första maj så får ni gärna gå och skrika lite extra åt mig :) Jag undrar varför inte orkat engagera mig mer tidigare. Hej pretto. Hejdå. Tyst nu.

Juste, idag tillbringade jag fem timmar på en hårsalong med att bleka och färga mitt hår. (Nej, jag betalade inte multum för detta utan det var en frisörstudent som gjorde det gratis som del av en av hennes prov.) Så nu är jag alltså blond! NAJS.

Uppdateringar från permafrostens förlovade land?

http://www.folkbladet.nu/?p=140438
okej da, jag tog med p-automaten till london... VFpiggar alltid upp. hoho.

I ovrigt tankte jag bara meddela att alla overdadiga tjugoarspresenter kan skickas till svenska ambassaden i london sa fixar de med priavat kurir och allt, de ser fram emot ett stort firande. Tack sa hemskt mycket!

Tjohej

Idag ska jag aka och kolla in Richmond Park, ta en titt pa Science museum, ata nutellacrepes och sist men inte minst betala hyra. Eller ocksa satter jag mig med min bok i solen och besoker trettiotalets england istallet. Sa det sa.

Gårdagen tillbringades, förutom åtta timmar på jobbet, spankulerandes genom hyde park och sedan på notting hills marknad tillsammans med en av de italienska brudarna från jobbet. Ja de är många, italienskorna, hittills har det nog provjobbat fem stycken hos oss, alla från samma hostel och alla med samma fula italienska brytning. Jag och steff fönsershoppade tyvärr bara även fast jag nyss fått betalt och kände mig som rena rama oljeshejken. Förutom alla indiska små kryp-in med samma utbud av tråkigt krimskrams hittade vi en supermysig second hand-affär där man var tvungen att ringa på en dörrklocka för att få bli insläppt i den annars låsta lokalen. De hade allt och lite till så jag förstår inte hur jag gick därifrån tomhänt men dit kommer jag  gå fler gånger hoppas jag. Portobello road stängde i alla fall alldeles för tidigt så vi köpte oss en nutellacrepe och tog en sväng förbi Whiteleys också innan vi fick se oss besegrade av londons polarvindar. Lite för kall och trött gick jag och la mig klockan tio. Det var den fredagkvällen.

Förutom att fredagen bjöd på gammalt hederligt umeåväder har det nästan varit sommar här de senaste dagarna. I måndags satt jag utomhus i shorts och t-shirt och solade min bleka nuna, det var faktiskt hela femton plusgrader. Jag tror att jag till och med kan ha lyckats locka fram årets första fräken. Men det finns såklart nackdelar med allt och vår innebär som vi alla vet pollen. Jag har börjat käka mina små blå piller och jag känner hur det kryper i näsan varje gång jag går förbi en björk med de där lååånga äckliga bruna hängena.. Snart börjas det.

I skrivande stund sitter jag för övrigt och väntar på ett samtal från Rosie. Frisören som raggade upp mig på Oxford street och övertalade mig att ställa upp som hårmodell, eller liknande, i nått projekt hon håller på med. Om jag uppfattade det hela rätt är hennes plan att bleka mitt hår för att sedan tona det i någon ljus jävla färg. HAAHA. Jag ser fram i mot att bli blond. Gratis är gott. Men vi får se hur det blir, jag är ju förmodligen överkänslig mot sån där skit, vilket vi kommer få bekräftat i tid då vi ska göra något slags test innan de sätter igång och mixtrar med mitt hår. Spännande.

Om en timma är det dags att dra på sig förklädet och jobba igen men kvällen kommer förhoppnigsvis bli längre än fredagens.

Tjohej.

Skepp ohoj! Vi har inte haft nagot internet sedan torsdag/fredag och jag kanner mig isolerad. Det ironiska ar att vi behover internet for att hitta kunna undersoka vilka stallen vi kan ga till for att fixa nytt internet. Men idag tog jag tummen ur och gick till detta internetcafe sa nu har jag kunnat kolla upp det hela och snart har vi nog nagon bra uppkoppling att luta oss mot :) woho!

Kan ocksa meddela att i lordags satt jag i Hyde Park och solade mitt bleka nylle utan vare sig jacka eller storsjalen, helt galet. Varen ar nu officiellt valkomnad till London. (Vi kan glomma stormen som var igar, jag tror att det var forsta gangen vi fick se londons ratta sida, osregn och polarvindar.) Det ar alltid lika spannade att prata vader. (Inte de man har pa smalbenen..hoho)

Avslutningsvis tankte jag saga grattis jattelangt i efterskott till anna, tjugo varar! Och nu ar det slut pa internettid. 
Hejs.  

London har som sagt en förmåga att sudda ut gränsen mellan dröm och verklighet. Nu stormar det så att man tror att fönstret ska ramla in när som helst och det är bara hur mysigt som helst att sitta inne under täcket och lyssna på P3s obskyra pop. Det är bara lite för bra. Men jag tror att det är dags för en promenad i kvällsrusket, jag är ledig i morgon och kunde inte bry mig mindre om lite vatten i skorna.


Snart kommer tanterna och då blir det liv i luckan vill jag lova. Små rosa moln dumdidum.

Mothers pride. Ja så heter brödet på jobbet. Man skulle ju kunna tro att britternas långa tradition av drottningar skulle ha haft någon slags feministisk inverkan här men icket. Jag säger bara; "1300-talet ringde och ville ha sin kvinnosyn tillbaka!". Säga vad man vill om jämställdhet i Sverige men britterna ligger långt efter. Generellt sett vill restauranger här ha unga tjejer som servitriser, där jag jobbar tas inga cv's emot av killar. Våra flat mates på Edgware hade samma erfarenhet av jobbmarknaden här, servitörer behövs det inte många av och manliga nannys finns inte på kartan. Sedan är jag måttligt less på alla babyaffärer i stil med "Mothercare" och "Mums the word". Undra om det finns någonting som heter pappaledigt här?! Och just det, kocken på Lite Bite klagade lite skämtsamt på min dåliga diskteknik idag och undrade om jag inte hjälpt min mamma tillräckligt där hemma? Jadu. Vad säger du mamma, ska jag komma hem och hjälpa din med dina moderliga måsten? Jag funderar seriöst på att tappa kaffet i knät på nästa desperata gubbe med lite för mycket självförtroende, berätta för mothers pride-grundaren om genusperspektiv och utbilda mig till rörmockare. Alternativt frysa ner mig själv likt Han Solo för att tinas upp lagom till 3000-talet.
HEJS