uppdatering
Alltså det här med att blogga när man har kommit in i vardagen blir väldigt konstigt. Och svårt. Men efter vissa påtryckningar får man väl ge folket vad de vill ha, eller? Jaja. Här i London har vi haft besök igen, okej det var nu ett tag sedan de for men i alla fall. Det blev ännu en tur till Big Ben, rummet var åter igen belamrat med diverse turistattiraljer och toapappret gick åt som.. ja, som toapapper går åt då man bor fyra/fem stycken tillsammans. Men det var himlahimla uppskattat och jag längtar till nästa herrskap kommer och snarkar i mitt öra. (Snarkningar är ju fakiskt inget ovanligt här i flat 8 på spring street. Ebba når nya nivåer varje morgon då hon gräver ner huvudet långt ner i kudden och trots detta lyckas få fram de mest högljudda snarkningarna. Detta är dock inget jag störs av då jag kilar iväg till Lite Bite klockan 06.50..)
Veckans höjdpunkt var när jag och Ebba äntligen lyckades ta oss till Richmond Park. (Eller var det kanske förra veckan till och med?) Vi hade nästan börjat tro att hela Richmond Park-konceptet bara var ruffel och båg, alternativt att man behövde hitta den rätta spiken att lägga tummen på och säga de rätta, magiska orden för att hitta dit. Men så var inte fallet, vi hade bara gått åt fel håll ut från tunnelbanestationen TVÅ gånger. (Den tredje gången hade Ebba inte ens tagit sig till Richmond på grund av ombyggnationer av tunnelbanan eller hur det nu var. Hoho) När vi nu väl lyckades komma dit uppfylldes i alla fall alla våra uppbygda föreställningar om denna svåråtkomliga plats. Vi hade hört att detta skulle vara en mer vildvuxen park där Bambisar skulle gå att få syn på vilket innebar att Ebba hade hökblicken påkopplad från första klivet in i parken. Hon såg Bambi i alla former; bilar, hundar, trädstubbar och människor på cykel. Tillslut fick vi dock se riktiga deers:
Fast de ville inte fångas på bild..
I Richmond Park kunde man även titta på exotiska kaniner och fluffiga molnhundar. Vi var också i extas över att för första gången på flera månader få promenera i uppförsbacke, inte just för själva backen såklart utan utsikten efter att ha kommit upp. Vi insåg att vi inte tittat ut över en vy under hela vår vistelse i London, det är ju helt och hållet platt här!! (Men när vi åker till Hampsted ska jag minsann upp till Parliament Hill eller vad fasiken den heter och så ska jag sitta där och titta ut över London. Hybris Ebba, hybris.)
Förutom att vi här i storstaden hela tiden söker oss till alla mysiga parker för att andas har vi snart varit på alla museer och gallerier som finns. Vi har kartlaggt Londons uteliv; Camden, Soho, Picadilly, Leister square osv. Vi har sett, fotat och ratat alla töntiga turistattraktioner, som av någon konstig anledning ser ut precis som på alla bilder. Vi har shoppat oss igenom alldeles för många affärer och marknader. Vi har upptäckt och deltagit i Londons mäktiga protester och sett frenesin i speakers corner. Vi har även lyssnat på körsång och orgelspel i kyrkan, blivit uppraggade på stan för diverse modelluppdrag, sett vaktbytet utanför Buckingham, blivit bjudna på nattlasagne av kocken på Woodstock efter stängningstid, åkt bil i vänstertrafiken med galna landlords, besökt en militärbas i nattliga upptåg, ätit libanesiskt med händerna och umgåtts med rödhåriga britter.
Jag och Ebba har också skaffat oss ett kärleksbarn som vi vårdar ömt. En murgröna.
Vi har ändå mycket kvar att göra i London. Min plan är att komma hem till lillumeå runt den tjugonde juni och innan dess ska jag bara vara ledig den sista veckan och fara runt London och övriga England. Myse.
Kram och hej.
Veckans höjdpunkt var när jag och Ebba äntligen lyckades ta oss till Richmond Park. (Eller var det kanske förra veckan till och med?) Vi hade nästan börjat tro att hela Richmond Park-konceptet bara var ruffel och båg, alternativt att man behövde hitta den rätta spiken att lägga tummen på och säga de rätta, magiska orden för att hitta dit. Men så var inte fallet, vi hade bara gått åt fel håll ut från tunnelbanestationen TVÅ gånger. (Den tredje gången hade Ebba inte ens tagit sig till Richmond på grund av ombyggnationer av tunnelbanan eller hur det nu var. Hoho) När vi nu väl lyckades komma dit uppfylldes i alla fall alla våra uppbygda föreställningar om denna svåråtkomliga plats. Vi hade hört att detta skulle vara en mer vildvuxen park där Bambisar skulle gå att få syn på vilket innebar att Ebba hade hökblicken påkopplad från första klivet in i parken. Hon såg Bambi i alla former; bilar, hundar, trädstubbar och människor på cykel. Tillslut fick vi dock se riktiga deers:
Fast de ville inte fångas på bild..
I Richmond Park kunde man även titta på exotiska kaniner och fluffiga molnhundar. Vi var också i extas över att för första gången på flera månader få promenera i uppförsbacke, inte just för själva backen såklart utan utsikten efter att ha kommit upp. Vi insåg att vi inte tittat ut över en vy under hela vår vistelse i London, det är ju helt och hållet platt här!! (Men när vi åker till Hampsted ska jag minsann upp till Parliament Hill eller vad fasiken den heter och så ska jag sitta där och titta ut över London. Hybris Ebba, hybris.)
Förutom att vi här i storstaden hela tiden söker oss till alla mysiga parker för att andas har vi snart varit på alla museer och gallerier som finns. Vi har kartlaggt Londons uteliv; Camden, Soho, Picadilly, Leister square osv. Vi har sett, fotat och ratat alla töntiga turistattraktioner, som av någon konstig anledning ser ut precis som på alla bilder. Vi har shoppat oss igenom alldeles för många affärer och marknader. Vi har upptäckt och deltagit i Londons mäktiga protester och sett frenesin i speakers corner. Vi har även lyssnat på körsång och orgelspel i kyrkan, blivit uppraggade på stan för diverse modelluppdrag, sett vaktbytet utanför Buckingham, blivit bjudna på nattlasagne av kocken på Woodstock efter stängningstid, åkt bil i vänstertrafiken med galna landlords, besökt en militärbas i nattliga upptåg, ätit libanesiskt med händerna och umgåtts med rödhåriga britter.
Jag och Ebba har också skaffat oss ett kärleksbarn som vi vårdar ömt. En murgröna.
Vi har ändå mycket kvar att göra i London. Min plan är att komma hem till lillumeå runt den tjugonde juni och innan dess ska jag bara vara ledig den sista veckan och fara runt London och övriga England. Myse.
Kram och hej.
