Och när som sola skin då far vanvett i'n

Jag har någon speciell känsla i mig hela tiden här borta. Som att detta egentligen bara utspelas i en film. Det konstigaste av allt är att hemma i Umeå rullar alltid på som vanligt. Tiden står faktiskt inte stilla där. I London rusar tiden fram, utan att man märker det. Ungefär så där som att tiden går jättefort trots att varje sekund är oerhört lång, precis som i en suddig feberyra. Vi promenerade runt i Notting Hill idag och där är det verkligen som att gå runt i en fantasivärld. De pastellfärgade husen finns på riktigt här. Här i vår lilla Londonfantasti. Jag tror att jag skulle kunna traska runt här på londons smågator hur länge som helst, bara gå och gå och leva på intrycken av varje nytt smultronställe. Går man från edgware mot notting hill kommer man om man har tur och hamnar lite avsides snart till Little Venice där sothönorna och canadagässen ligger och myser i en alldeles underbart malplacerad damm, mitt i mellan två stora vägar. Man kan verkligen se framför sig hur en plågad konstnärssjäl står och blickar ut över det grådaskiga vattnet och drömmer om en vår som är alldeles för långt bort. Men kanske kommer den snart ändå. Jag har ju faktiskt redan fantompollensnuva, eller någonting i den stilen. Nä, den där konstiga magkänslan är nog bara bristen på umeås tristess.

Tänk den som hade ett jobb. Hon kunde stanna och vänta in våren tillsammans med alla drömmare.

Kommentarer
Postat av: mamma Anna

Hej på er båda!

Jag blir lite mycke' avundsjuk när du skriver om era besök på stadens museer och mysiga promenader. Än är väl inte era pengar slut så vad är problemet? Stanna så länge pengarna räcker njut,promenera, spela fotboll och välkomna våren i London. Alltid löser det sig på något sätt och ni har ju bara sökt jobb i drygt en vecka ännu.

Många kramar Anna

P.S Termometern stod på -20 i morse, buuuuuurrrrrrr inget att längta efter.D.S

2009-02-11 @ 19:07:50
Postat av: Lisa Enarsson

Men tjenare Maria!

Har inte hittat hit förren nu, men nu sitter jag här och myser när jag läser dina inlägg. Den där magkänslan du beskriver tror jag att känner jag igen, fungerar som en drog på många vis =). Tycker inte jobb-frågan ska få förpesta tillvaron allt för mycket. Fortsätt givetvis att söka men mer än så kan ni ju ändå inte göra. Njut så länge ni kan istället.

Kramar från kalla (men soliga) Umeå

2009-02-11 @ 22:27:46
Postat av: Lisa Enarsson

Men tjenare Maria!

Har inte hittat hit förren nu, men nu sitter jag här och myser när jag läser dina inlägg. Den där magkänslan du beskriver tror jag att känner jag igen, fungerar som en drog på många vis =). Tycker inte jobb-frågan ska få förpesta tillvaron allt för mycket. Fortsätt givetvis att söka men mer än så kan ni ju ändå inte göra. Njut så länge ni kan istället.

Kramar från kalla (men soliga) Umeå

2009-02-11 @ 22:28:43
Postat av: Eva E

Hallå där kära Maria. Ni verkar ju ha det bra där i storstan. Hoppas ni lyckas med jobb så småningom, det finns förstås mycket att upptäcka i London som ingen kortturist hinner med att se. OCH sen vill vi inte att du slutar skriva och rapportera, vi är gärna med på din resa och Sluta Genast upp med din prestationsångest, du skriver alldeles för bra för det. Många kramar från en som fått vara med dig på många andra resor//Eva

2009-02-11 @ 22:34:09
Postat av: Maria

Ni är allt för goa. Nu ska jag gotta mig i jordgubbarna som jag hittade på somerfield, c-vitamin sägs ju vara bra vid förkylningar. hrmhrm.

2009-02-12 @ 21:13:04

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0